Peter Malmqvist - Om löner och inflation

11:18 / 18 maj 2017 Övrig artikel


Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker

Riksbanken är orolig för att de låga centrala löneavtal inte kommer att räcka till för att få upp inflationstakten. Är oron befogad?

Omvänd situation

För den som levt med svensk ekonomi länge, måste det ringa konstigt i öronen när Riksbanken uttrycker "oro" för de låga löneavtalen. För en aktieanalytiker är låga löner tidernas köpsignal. Det leder till fortsatt låga räntor och därtill låga kostnader i företagen. Det är dubbelbingo. Riksbanken "oro" bygger naturligtvis på en oro för att låga löner försvårar för banken att få upp inflationstakten till sitt mål, men banken har ingen grund för oron. Inflation och löneökningstakt har inte särskilt stark samvariation.

Superstabila löneökningar 

Granskar vi dens svenska löneutvecklingen enligt den officiella statistiken (dominerad av industrin) kan konstateras att löneökningstakten efter 1998, räknat som ett rullande årsvärde, har legat väldigt stabilt. Den går nästan aldrig under 2,5 procent per år. Bara från hösten 2015 har löneökningstakten gått under och då ner till tvåprocentsgränsen. Det övre intervallet är normalt 3 procent, men bryts hösten 2001 och hösten 2007, med uppgångar till drygt 4 procent. Det sker i samband med kraftiga uppgångar i oljepriset, vilket också markant påverkade inflationstakten.

Volatil inflationstakt

Undantaget dessa två spikar, verkar löneökningar och inflationstakt inte ha något samband alls i Sverige. Det gäller i synnerhet om vi granskar Riksbankens nya inflationsparameter, CPIF, som exkluderar räntor.  Likadant om Sverige jämförs med USA. Den amerikanska löneutvecklingen är betydligt mer volatil än den svenska, men inte heller här verkar själva inflationsindex vara styrande. De amerikanska löneökningarna ligger därtill genomgående några tiondelar per år lägre än de svenska. Den amerikanske lönearbetaren lyckas därför bara få några tiondelars i reallöneökning, medan den svenska lönearbetaren fått hela 1,7 procents årlig reallöneökning sedan 1998, tack vare att Sverige också lyckas hålla lägre inflation än USA.    

No connection

Slutsatsen av ovanstående blir att Riksbanken inte behöver oroa sig. Den generella löneökningstakten i ekonomin verkar inte ha någon direkt inverkan på inflationstakten. Om Riksbanken vill "ha hjälp från ovan" är det Saudiarabien och möjligen Ryssland de skall vända sig till. När de, som nu, börjar samarbeta om begränsningar av oljeproduktionen, då går oljan upp. Historiskt har nämligen oljedrivna prisförändringar varit den enda faktor, som haft någon mätbar inverkan på löneökningar och inflationstakt.