Peter Malmqvist - Hur långt kan dollarn falla?

12:04 / 7 augusti 2017 Övrig artikel


Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker

Mycket talar för att valutaplacerarna släppt sitt räntefokus till förmån för fokus på relativ inflation.

Två värderingsgrunder

I tidigare analyser har hävdats att US-dollarns utveckling mot euron följer antingen ränteskillnaderna mellan de båda ekonomiska blocken eller inflationsskillnaderna. Under dollarrallyt från slutet av 2014, var det ganska tydligt att ränteskillnaderna var styrande, särskilt gentemot Tyskland, eurozonens ankare. När Federal Reserve deklarerade att räntehöjningar låg i korten tog den amerikanske dollarn ett par snabba kliv uppåt mot de flesta valutor, även euron. När därtill placerarna, efter det amerikanska presidentvalet, vädrade inflationshöjande stimulans steg räntorna ytterligare och med dem US-dollarn. Tills nu.

Bytt spår

Trots att den rekordhöga ränteskillnaden mellan USA och eurozonen består (1,8 procent, obligation 2 år, snitt av de fyra stora euroländerna mot USA), har dollarn fallit kraftigt de senaste månaderna. Det är därför uppenbart att denna parameter spelat ut sin roll som indikator. Då återstår inflationen. Där är skillnaden mellan blocken nästan försumbar. Mot eurozonen ligger den amerikanska inflationen 0,3 procent högre och mot Tyskland är differensen noll. Starten för dollarfallet var april, när placerarna kunde se att den nyvalde presidenten saknade all förmåga att komma överens med sina politiska kollegor, så också om inflationsdrivande satsningar. Fallet fick förnyad fart när ECB-chefen Draghi i juni uppfann ordet "reflation" i ett tal. Troligen var ECB-chefen pressad av tyskarna att börja signalera en ändra räntepolitik, men trots ivriga dementier från ECB-medarbetare har dollaroptimisterna, hals över huvud, flytt fältet. Det är dock det historiska mönstret i detta gigantiska värdepapper.

Ny nivå

Hur långt kan dollarn falla? Granskar vi historiska trender skulle dagens nivå på 0,85 EUR/USD i ett första steg landa på 0,75-0,80, vilket innebär ett fall på ytterligare 5-10 procent. Detta spann har varit en jämviktsnivå de senaste tio åren, när inflationsskillnaderna mellan Tyskland och USA, liksom mellan eurozonen och USA varit små. Det finns även en lägre jämviktsnivå. Den framkommer om vi analyserar skillnaden i den långsiktiga inflationstakten mellan eurozonen och USA. Eftersom USA:s inflation ständigt ligger något högre, skall den amerikanska dollarn långsiktigt tappa i värde. Då ligger jämviktsnivån för EUR/USD på ungefär 0,70, vilket innebär ett ytterligare dollarfall på drygt 15 procent från dagens nivå. Det var på denna nivå valutorna befann sig hösten 2014, innan rallyt tog fart.

Varför panik?

Hur kan ett uttalande från ECB-chefen skapa denna panik? Den som granskar utvecklingen i obligationsräntor (exempelvis 2-åring) mellan USA och de fyra stora euroländerna, kan konstatera att räntesvängningarna helt försvunnit de senaste åren. Det skedde först i USA och ett par år senare inom eurozonen. Eftersläpningen sammanhänger med skillnaderna för införandet av centralbankernas extrema räntepolitik, som i ECB:s fall fördröjdes av Greklandskrisen. Den långa trenden visar även att eurozonens ränta normalt släpar efter den amerikanska med ungefär 18 månader, både i upp- och nedgång. Därför är det just nu som ECB skall signalera en mindre expansiv räntepolitik och givetvis direkt dementera att detta var avsikten. Rådet blir därför: Lyssna inte på dementierna.

 

Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com


Tidigare utgivna artiklar

Vinster Q2: Verkstad och konsument drar 20170726
Vinstutvecklingen i underkant 20170725

Varning för indexfonder och ETF:er 20170707

Om börsens värdering 20170707

Vilken effekt har räntepolitiken? 20170704

Om ECB:s räntepolitik 20170703

Cykliskt och konsument lyfter vinsterna 20170628

Bågen hårt spänd 20170627

IFO ångar på 20170627

Om sill och kräftor 20170622

Vad styr styrräntorna? 20170615

Toppindikator 20170613

Vilken är bästa sektorn? 20170608

Sverige är fantastiskt! 20170605

Vart är USA på väg? 20170602

Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523

Om löner och inflation 20170518

Riksbanken på rätt väg 20170517

Oroande USA-indikatorer 20170511

Om fransk konjunktur 20170508

Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505

Mycket stark utveckling 20170427

Fel om Frankrike 20170427

Avslöjande bilstatistik 20170421

Mer om den svenska inflationen 20170419

Vad styr Kinas valuta? 20170418

Går USA med förlust? 20170411

Inköpschefer nära rekordnivå 20170410

Om storbolagens värdering 20170407

Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331

Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327

Vad följer efter Brexit? 20170323

Trumpeffekten +4? 20170321

Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306

Oroande historik 20170303

Starka och svaga storbolag 20170228

Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203

Bekymmersam trend 20170201

Att bolla med handgranater 20170126

Det brittiska dilemmat 20170120

Var ligger botten för pundet? 20170110

Aktier - det långa perspektivet 20170109


Utgivna artiklar under 2016