Finns januarieffekten?

16:08 / 11 januari 2018 Övrig artikel


Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker

Januari påstås vara årets bästa börsmånad. Det stämmer, men med vissa förbehåll. Däremot är det viktigare att hålla reda på vilken månad som är sämst.

Bästa börsmånad

Granskar vi den genomsnittliga månadsavkastningen från 1960 och fram till idag, har januari varit den klart bästa månaden och givit en överavkastning jämfört med snittet under året, på 2,0 procent. Delad andraplats tar februari respektive juli med 1,6 procent vardera. Sambandet gäller även om vi kortar tidsperioden och mäter från 1970. Då faller visserligen överavkastningen i januari något, till 1,8 procent och februari seglar upp på nästan samma nivå. Kortar vi perioden med ytterligare tio år, mellan 1980-2017, tar februari ledartröjan på 1,9 procent, medan januari respektive november kommer in som tvåor på 1,3 procent vardera. Ytterligare en förändring blir från 1990 och fram till idag. Då blir januari bara nummer tre på magra 0,9 procent, medan februari och november kniper topplatsen på 1,9 procent. 

 

Januari i topp på bredden

Januaris överavkastning är alltså tydlig, men den minskar markant ju närmare dagsläget vi kommer. Då seglar februari och november upp som toppmånader. Om vi vidgar analysen och försöker komma bort från effekten av enstaka toppmånader och istället mäter andelen positiva månader, blir januari månads positiva ställning tydligare. Räknat från 1960 har 74 procent av alla månader landat bättre än genomsnittet. De flesta andra månader landar på 60-65 procent. Räknar vi från 1990 blir det jämnare. Då landar januari, februari, april och november i topp på 68 procent positiva månader, följt av maj, oktober och december på 65 procent. Januari månads avtagande positiva ställning märks också tydligt om vi granskar trenden för samtliga 58 år. Under sextiotalet gav januari en avkastning på i genomsnitt (median) 3,2 procent, medan de senaste tio åren har avkastningen hamnat nära noll. Februari har gått åt precis andra hållet, vilket också den inledande analysen indikerade. En bra trend uppvisar även december, medan övriga månader inte visar någon tydlig förändring mellan decennierna.

Botten lättare att prognostisera

Däremot är det lätt att tala om när det inte är lämpligt att äga aktier. Det är under augusti och september. Avkastningen 1960-2017 i förhållande till snittmånaden ligger i september på minus 2,5 procent, med augusti som klar tvåa i botten på minus 2,1 procent. Denna underavkastning ökar i takt med att vi närmar oss nutid. För perioden 1990-2017 ligger september på minus 2,8 procent, med augusti på andra plats på minus 2,5. Likadant om vi mäter bredden, alltså andelen månader med positiv avkastning. Sedan 1960 har bara 36 procent av septembermånaderna givit positiv avkastning (jämför med 74 procent för toppmånaden januari), med augusti på 39 procent. Trean hoppar upp till 55 procent. Minskar vi till perioden 1990-2017, hamnar augusti sämst på 39 procent, medan september är näst sämst med en positiv avkastning i 46 procent av månaderna. Hoppet upp till treorna juni och juli är tydligt. De visar positiv avkastning under 50 procent av månaderna.

Och slutsatsen..?

Den positiva januarieffekten har successivt ebbat ut på Stockholmsbörsen, men satsa istället på en positiv februarieffekt. Vad som däremot är viktigare än båda dessa, är att ha mindre aktier än normalt under augusti och september. Det finns alltså mer och säkrare pengar att tjäna på att vara aktiefri under sensommaren, än det finns att kasta sig på aktietåget under midvintern.


Chefsanalytiker 
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com


Tidigare utgivna artiklar

Video

Intervju med VD på Motion Display